Syftet med aktionsforskningsstudien är att lyfta fram förskoleklasslärares egna åsikter om förskoleklassverksamheten. Det är ett relativt outforskat område, förskoleklassreformen genomfördes 1996. Denna studie ska bidra med mer kunskaper med hjälp av förskoleklasslärares egna berättelser om förskoleklassverksamheten utifrån pedagogernas perspektiv. De fyra deltagande förskoleklasslärarna var ett strategiskt val, de fyra förskoleklasslärarna som deltog i aktionen erbjöds även att delta i studien. I denna kvalitativa studie utgår empirin från de gemensamma samtalen i aktionen. Förskoleklasslärarnas berättelser kondenserades och det skapades två fiktiva pedagoger Aina, som fick symbolisera samarbete, flexibilitet och framförhållning och Berit, som fick symbolisera konservatism, individualism och nuorientering.

Fler kvinnor än män studerar vidare på högskola och universitet, ändå ser vi att männen dominerar vad gäller maktpositioner inom företag. Ett tillfälle där maktrelationer byggs upp är under möten och därför har mötet en central roll i vårt arbete.Vår uppsats handlar om att undersöka hur härskar- och främjartekniker används under möten och vad användandet av dessa tekniker får för konsekvenser för jämställdheten. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ studie av ett styrelsemöte. Studien bestod av en observation, en enkätundersökning samt två intervjuer. Vår teoretiska referensram består främst av härskartekniker identifierade av Berit Ås och Elaine Bergkvist men vi diskuterar också främjartekniker samt hur både härskar- och främjartekniker kan kopplas till Foucaults och Habermas tolkningar av makt i förhållande till möten.

Fler kvinnor än män studerar vidare på högskola och universitet, ändå ser vi att männen dominerar vad gäller maktpositioner inom företag. Ett tillfälle där maktrelationer byggs upp är under möten och därför har mötet en central roll i vårt arbete.Vår uppsats handlar om att undersöka hur härskar- och främjartekniker används under möten och vad användandet av dessa tekniker får för konsekvenser för jämställdheten. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ studie av ett styrelsemöte. Studien bestod av en observation, en enkätundersökning samt två intervjuer. Vår teoretiska referensram består främst av härskartekniker identifierade av Berit Ås och Elaine Bergkvist men vi diskuterar också främjartekniker samt hur både härskar- och främjartekniker kan kopplas till Foucaults och Habermas tolkningar av makt i förhållande till möten.

Denna uppsats har haft som ändamål att undersöka hur kvinnor i topposition beskrivs av media. Utgångspunkten har varit studier av medias bild av kvinnor i topposition på nationell nivå i Sverige, Storbritannien och USA. Även mediebilden av kvinnor i absolut topposition i internationell miljö, dvs. kvinnliga presidenter och statsministrar, har studerats. Det som undersökts är bland annat huruvida kvinnor i topposition har samma tillgång till media som män i motsvarande position och om de skildras utifrån genusstereotyper.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ?dold? läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ?dold? läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet.

Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur musiken på två förskolor användes och på vilket sätt den var språkstimulerande. Vi har också observerat barnen och deras sätt att bearbeta musiken och sången. För att förklara det vi funnit i litteratur har vi valt att använda oss av bland annat Jon-Roar Bjørkvold, Ulf Jederlund och Berit Uddén, tre forskare som skrivit mycket om musikens betydelse för människan. Vi valde att göra observationer där vi följde barn och pedagoger i det dagliga livet på förskolan. Vi hade dock fokus på musikupplevelserna.

Detta examensarbete har utforts i omradet skyddsventilation vidavdelningen for installationsteknik, Kungliga Tekniska Hogskolan.Examensarbetet omfattar 30 kurspoang och ar den avslutande delen icivilingenjorsutbildningen.Fragestallningar diskuteras om den inverkan kladsystem har for luftensrenhet i operationsrum under pagaende operation. Avsikten med arbetet aratt undersoka i vilken man operationsrumsklader av renrumskvalitetpaverkar halten av luftburna bakteriebarande partiklar under pagaendeoperation i jamforelse med konventionella kladsystem.Jag vill borja med att tacka mina handledare professor Bengt Ljungqvistoch tekn dr Berit Reinmuller, for att jag har fatt formanen att ta del av deraskunskaper samt att jag blivit utmarkt handledd och motiverad underexamensarbetets gang. Jag vill ocksa tacka professor Jan Gusten, Chalmersoch tekn lic Johan Nordenadler, Projektengagemang AB samt SahlgrenskaUniversistetssjukhuset, Berendsen Textil Service AB, Ramboll Sverige ABoch Miclev AB, vilka alla har gjort mitt examensarbete mojligt.Avslutningsvis vill jag tacka familj och vanner for uppmuntran underarbetets gang.Stockholm, januari 2010Jonas Hallberg Borgqvist3.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen.

Studiens utgångspunkt var att beskriva och analysera vilka föreställningar som ungdomar på gymnasieskolans omvårdnadsprogram har om genus. I bakgrunden beskrivs hur skolan utvecklats ur ett genusperspektiv, samt ges några nedslag i den aktuella forskningen som bedrivs inom området. Den teoretiska ramen består av Pierre Bourdieus (1998) vetenskapliga analys om mäns makt över kvinnor, samt Berit Ås (2004) härskartekniker. Studien var av kvalitativ karaktär och metoden som använts har varit kvalitativ intervju. Antalet intervjuer som genomfördes var åtta.

The aim of this Master?s thesis is to examine how the literature criticism are in the Swedish media in the reception of the novel Mosquitoes and tigers from 2007 written by the Swedish author Maja Lundgren. A second aim is to examine how master suppression techniques have been used by the literature critics in the newspaper debate. This qualitative study is based upon a total of 52 articles and reviews from five big Swedish newspapers. The theoretical approach, literature criticism, mainly originates from the Swedish professor in Literature Science Tomas Forser and the literature scholar Gunnar Hansson.

Titel: Ungdomsorganisationerna och jämställdhet?erna - en diskursanalys av talet omjämställdhet hos 90 svenska ungdomsorganisationerFörfattare: Sofie KindahlHandledare: Elin LundstenExaminator: Berit LarssonTyp av arbete: Självständigt arbete för masterexamen i genusvetenskap, 15 hpTidpunkt: Vårterminen 2010Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förståelsen avbegreppet jämställdhet inom svenska ungdomsorganisationer, samt vilken förståelse av könsom ligger till grund för det jämställdhetsarbete som bedrivs. Detta undersöks utifrån trefrågeställningar 1) Vilken typ av problem framställs frågan om jämställdhet som? 2) Vilkahandlingar (o)möjliggörs genom denna problemformulering? 3)Vilka föreställningar omkön implicerar denna problemformulering?Metod och material: Uppsatsen är en diskursanalys av de fördjupade prövningar somungdomsorganisationerna vart tredje år skickar in till Ungdomsstyrelsen för att bli fortsattbeviljade statsbidrag och i vilka de bland annat beskriver sitt arbete med jämlikhet ochjämställdhet. Materialet har analyserats utifrån Carol Lee Bacchis diskursmetodologiWhat?s the problem?Huvudresultat: Ungdomsorganisationernas tal om jämställdhet skiljer sig markant åt ochförståelsen tycks i viss mån påverkas av deras organiseringsgrund.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Syftet med denna uppsats är att ur ett lärarperspektiv belysa musiklärares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lärares syn på musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att människor konstruerar sin identitet i relation till sin omvärld. För att analysera och diskutera vårt resultat har vi utgått från först och främst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas på tre nivåer, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhället som återspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade härskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lärare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklärare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de får från skolledningen för att arbeta med genusfrågor. Vidare har vi diskuterat musiklärarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfällen i skolår 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de två berörda musiklärarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstå hur dessa tre områden hänger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga människors genusidentitet påverkas i musikundervisningen. Av musiklärarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lärarna uppfattar musiken som viktig.